Förenkla inte för mycket
När du ska förklara ett komplicerat ämne, förmedla att flera olika saker kan stämma samtidigt.
Idag: om vikten av att inte överförenkla för att bibehålla trovärdighet, ett exempel på när jag gjorde det i en förklaring för ett stort företag, samt tips på två poddar som är duktiga på att förklara att flera till synes motsägelsefulla saker kan vara korrekta på en och samma gång.
Var hittar man intellektuellt spänstiga och nyfikna diskussioner om samhällets utveckling? Jag finner det frustrerande att en debatt som skulle kunna göra mig klokare ofta blir en debatt om debatten. Jag tror att det har att göra med att journalistik i Sverige i första hand uppfattas som en identitet, inte ett hantverk, där ifrågasättandet värderas högre än ansträngningen det kräver att utforska båda sidor av ett ämne.
Jag minns det som att Lena Andersson någon gång beskrev sin arbetsmetod som att helt enkelt välja ett ämne som det tycks råda konsensus kring, oavsett vem som säger det, och ställa sig frågan om den rådande uppfattningen stämmer? För min inre syn ser jag hur Andersson samlat på sig material och väger argumenten för i ena handen och de emot i andra handen, och sedan försöker åstadkomma en intellektuell jämvikt som lämnar till läsaren att bilda sig en uppfattning.
Om man ska förklara något på ett trovärdigt sätt måste man göra på samma vis. I ett avsnitt av podden “Bildningskomplexet” argumenterade Andersson (Apple Podcast, Spotify) med stöd av Platon för idén om alltings kärna och essens som gör att vi kan närma oss vetskapen om vad som är sant och riktigt här i världen. När vi skärper blicken, skiljer åsikt från fakta och diskuterar ideologi och sunt förnuft blir det lättare för oss själva och andra att förstå saker.
För att framstå som trovärdig i dina förklaringar är det alltid en bra idé att visa på att två till synes motstridiga saker kan vara korrekta på samma gång. Alla vet att vi borde sluta flyga eftersom inget färdmedel släpper ut lika mycket CO2 per kilometer som flygget, men alla vet också att det knappast kommer ske. Förutom att det ofta saknas alternativ när man vill förflytta sig stora avstånd på kort tid, är flyget också en symbol för en aptit på världen och ett sätt att signalera hur mycket man värdesätter ett fysiskt möte.
De som flyger är inte automatiskt själviska, lika lite som de som stannar på marken automatiskt är osjälviska. Av klimatskäl tar jag tåget så ofta jag kan, men jag tar flyget när det krävs, som när jag nyligen ingick i en svensk delegation i Förenta staterna. Jag inser naturligtvis ironin i att jag flyger för att prata om hur vi kan underlätta övergången till klimatneutrala städer, men ibland krävs det.
Att ta flyget när det är nödvändig och samtidigt flyga så lite som möjligt är alltså två saker som båda är sanna samtidigt. Flygbolag som försöker minska sitt klimatavtryck är sålunda inte hycklare som en del vill hävda, utan pragmatiker. Om du tar hänsyn till det i dina förklaringar ökar du trovärdigheten.
Ett exempel: Balansera förklaringen
För några månader sedan hjälpte jag Fortum att förklara vikten av balans i energisystemet för att elen ska räcka till. Det är ingen hemlighet att de vill bygga ut kärnkraften i Sverige, men vad färre verkar ha förstått är att mer kärnkraft inte löser problemen med energiförsörjningen. Jag frågade nämligen Fortum och fick till svar att energisystemet måste vara i balans. När man förstår det förstår man också hur Fortum tänker, och det var därför detta som jag fick i uppdrag att förklara.
Hur förklarar mandå balansen så att folk förstår? Jo, genom att använda tallriksmodellen som förebild för att göra poängen av att vi behöver en tredjedel reglerbara kraftkällor (vattenkraft), en tredjedel planerbar kraft (kärnkraft) och en tredjedel väderberoende kraftkällor (vind och sol) för att kunna producera tillräckligt med el, oavsett säsong och tidpunkt. Eftersom allt bygger på vetenskap och branschkunskap adderade jag länkar till källorna så att den som är nyfiken kan gräva vidare. Få gör det, men det bidrar till trovärdigheten.
Andra förklaringar som Fortum gjort själva handlade i huvudsak om tallriksmodellen, men om man inte först förklarar varför balans är viktigt spelar det ju ingen roll vilken modell man använder för att förmedla informationen.
Inspirerande förklaringar
Jag lyssnar gärna och ofta på poddar när jag förflyttar mig, jobbar i trädgården eller diskar. Det ger mig möjlighet att få nya perspektiv på samhällsdebatten när jag gör något tråkigt. Här är två jag varmt kan rekommendera:
Stormens utveckling är en podd som gör mig klokare varje vecka (Apple Podcasts, Spotify) Här skärskådas ömsom aktuella fenomen och ömsom obskyra tankeströmmar med en skärpa och hederlighet som jag inte funnit på så många andra håll.
Ett exempel: När Liv Strömqvist skärskådar Anders Hansens omtalade program i SVT om genetikens överordnade betydelse för vår personlighet börjar hon sålunda inte med att såga programmet på det där grovhuggna sättet som många andra gjort. Nej, hon inleder med att gå igenom vad forskningen egentligen har att säga om saken och pekar ut några feltolkningar och logiska vurpor som Hansen och hans experter gör i programmet. Därefter tar hon Hansens sida och följer den logik han presenterar och finner att han gör avsteg från den när han bekräftar David Lagercrantz livshistoria om sin pappas påverkan på dennes karriär. Med Hansens egen logik borde det ju vara generna som påverkat Lagercrantz mer.
Därefter pekar Strömkvist på hur modern feminism på sätt och vis resonerar likartat när kvinnorna talar om att ”alla män…” och i nästa avsnitt följer hon upp med hur konservativa låter genetik bli argument för varför samhällsinsatser kommer misslyckas samtidigt som de senare i nästa stund motsäger sig själva när de talar om familjemiljöns betydelse för individen.
Ja, du förstår nog. “Stormens utveckling” tvingar mig att tänka eller hindrar mig i alla fall till att inte vara så säker på min sak. Det är värt att betala för, och det gör jag. Till en kostnad för ungefär ett lösnummer av en morgontidning i månaden (39kr). Det tycker jag är väldigt billigt för att få motionera huvudet ordentligt en gång i veckan.
Plain English with Derek Thompson (Apple Podcast, Spotify). Avsnitten följer två format, det ena när Thompson reflekterar själv över ett ämne i en blandning mellan krönika och artikel, och när han bjuder in gäster för en fördjupande diskussion.
Ett lysande exempel på hur han går igenom för och emot kan man höra i ett avsnitt som handlar om argumenten för och emot att förbjuda TikTok i USA. (Apple Podcast, Spotify)
Det var allt för den här gången. Vi hörs snart igen!
/Per
Keep reading with a 7-day free trial
Subscribe to Per Förklarar to keep reading this post and get 7 days of free access to the full post archives.