Så gör du omställningen begriplig – även för dem som tror att de är emot den
Så går städer från höga klimatambitioner till verklig förändring – med tre konkreta nycklar.
Idag handlar nyhetsbrevet om hur städer går från ambitiösa klimatmål till verklig förändring – genom att göra omställningen begriplig, konkret och möjlig att samlas kring, även för dem som från början är skeptiska.
De flesta kommuner har höga klimatambitioner, men goda idéer fastnar ofta i silos, friktion mellan förvaltningar och brist på en gemensam riktning. Hur löser man det?
Det är nog den största utmaningen jag ställts inför, men omöjligt är det inte. Under de senaste åren har jag, i nära samarbete med tio svenska städer inom innovationsprogrammet Viable Cities, nämligen utvecklat ett arbetssätt som hjälper kommuner att:
överbrygga politisk polarisering,
minska friktionen mellan förvaltningar,
göra omställningen begriplig för både tjänstepersoner, politiker, näringsliv och invånare.
Nyckeln är att utgå från människors vardag, framtidsbilder de kan känna igen sig i, och att samla de verkliga beslutsfattarna – formella och informella – i samma rum.
Intresset för detta arbetssätt har av förklarliga skäl varit stort, inte minst internationellt. Jag har fått möjlighet att presentera det för borgmästare från olika delar av världen och har blivit inbjuden att presentera teorierna bakom det, bland annat vid University of California, Berkeley och London School of Economics!
Det är likväl svenska städer mitt hjärta klappar mest för. Därför är jag så glad över att få åka till Linköping. Om två veckor samlar staden ledare från förvaltningarna och näringslivet och de har bjudit in mig att förklara hur man gör omställningen och alla dess nyttor begripliga, även för någon som tror att de är emot.
Vill du göra som Linköping och se till att din stad blir snabbare på att gå från ambitioner till aktiviteter – internt eller tillsammans med externa aktörer – berättar jag gärna mer i form av en föreläsning eller ett skräddarsytt pass.
Tre konkreta nycklar
Med rätt inställning är det lätt att smörja hjulen i det kommunala maskineriet, för att omvandla ambition till aktiviteter. Här är tre saker jag sett hos städer som lyckas, i Sverige och utomlands.
De utgår från ett gemensamt syfte som alla kan samlas kring. Framgångsrika städer flyttar fokus i diskussionerna från snäva utsläppssiffror och stuprörsmål till något som både invånare och politiker faktiskt bryr sig om: livskvalitet och ekonomiskt välstånd. Genom att börja i ett gemensamt varför blir det enklare för olika förvaltningar och partier att dra åt samma håll.
De berättar konkreta berättelser om hur framtiden kommer att kännas. I stället för abstrakta framtidsvisioner arbetar framgångsrika städer med forskningsbaserat berättande som gör framtiden konkret och känslomässigt verklig. De använder levande, vardagsnära berättelser om hur livet i staden faktiskt skulle kunna kännas, utan att det uppfattas som en utopi. Det ger alla en gemensam referenspunkt innan samtalen inleds.
De ser att byråkrater också är människor. I framgångsrika kommuner drar man nytta av att alla bär på fler identiteter och perspektiv än det visitkortet signalerar. Istället för att låtsas som om alla är neutrala drar man nytta av det för att diskutera omställningens fördelar ur fler perspektiv. Det är en tillgång när man utformar lösningar som säkerställer att inga grupper glöms bort i omställningen.
Det är de här tre principerna jag utgår från i mina föreläsningar och workshops med kommuner som vill minska friktionen, få med sig fler – och faktiskt få mer gjort, snabbare.
Det var allt för idag.
Vi hörs snart igen!
