Detaljer som förändrar hur vi ser helheten
Om publiken redan har fasta och starka åsikter om något kan du rucka på den uppfattningen genom att addera en detalj till din förklaring som helt förändrar hur man ser på saken.
Idag: om kraften i en avgörande detalj, tips på en essä där jag använde mig av det greppet och så tre tips på när detaljrikedom i en förklaring även lockar till fördjupning.
Den döda kvinnokroppen är numera så fetischerad i vår tid att vi inte tänker på hur omotiverat det är med den ständigt närvarande erotiska dimensionen när unga, vackra kvinnor visas upp i filmer, serier och böcker. Som Katarina Wennstam konstaterade när jag talade med henne om detta häromåret (Apple Podcast, Spotify) är offren i deckare oproportionerligt ofta kvinnor och de har ofta förbluffande lite kläder på sig!
Traditionen gäller även inom bildkonsten. Ett ganska ohyggligt måleri i detta sammanhang är Jules-Élie Dalunays aldrig färdigställda verk “Nymfen Hesperias död”, målad 1857-1861, som ingår i Glypotekets samling i Köpenhamn.
Scenen är hämtad ur Ovidius Metamorfoser. Nymfen Hesperia försöker undkomma prins Aisakos som är förälskad i henne (kärleken är inte besvarad) men hon blir biten av en orm mitt i flykten och dör. Delaunay skildrar ögonblicket när prins Aisakos, naken så när som ett skynke över axeln, böjer sig över den döda och med en överraskande fattad min, givet att hans stora kärlek just dött, kastar sig över den bleka nymfens kropp.
Den danska författaren Josefine Klougart betraktar bilden och konstaterar att “det är något nästan parodiskt sexuellt över denna skildring för en nutida blick, något verkligt corny över bilden med den bleka kvinnovarelsen som ligger så härligt i landskapet med sitt ljusa hår utbrett på marken och med ett tygstycke som knappt täcker hennes sköte och höft.”
Jag ska erkänna att tanken inte slog mig förrän jag läst Klougarts beskrivning, jag tänkte mest att det var något olustigt över motivet när jag först såg det häromdagen vid ett besök på Glyptoteket. Men nu kan jag omöjligt betrakta Delunays målning som något annat än föreställande ett våldtäktsförsök, rentav en skändning!
Klougarts kommentar görs i essän “Efter naturen” samt i en aktuell utställning som bygger på hennes essä om hur hon betraktar och relaterar till olika kända verk ur Glypotektets samlingar. Jag kan varmt rekommendera både essän och utställningen som blivit välmotiverat hyllad. Den gör med betraktaren vad alla skickliga förklaringar gör med sin publik. Den förändrar perspektiv, adderar perspektiv, förvränger perspektiv.
Det är viktigt att understryka att Klougart inte moraliserar. Hon pekar bara på målningar, skulpturer, skisser och akvareller och formulerar frågor genom att ge oss mer sammanhang. Hon går i dialog med besökaren och läsaren och undrar om vi tänkt på att varför något är si eller så, pekar på en detalj som vi kanske missat men som sätter det hela i ett annat ljus.
Om du ska förklara något, där du har skäl att anta att din publik redan bildat sig en uppfattning, ja då är effektivt att lyfta fram en översedd detalj eller tillfoga ett annat perspektiv för att få dem att ompröva sin uppfattning. Det var så Klougart fick mig att förändra min syn på en tavla från ganska ointressant 1800-talsmåleri till ett exempel på fetischeringen av den döda kvinnokroppen.
Ett exempel: Gräv i betydelsen
När jag blev tillfrågad att skriva en essä som en del av en samling om tillväxt insåg jag att det fanns andra i sällskapet av tilltänkta skribenter, som säkerligen skulle kunna bidra med nyttigare insikter än vad jag någonsin skulle kunna prestera, om statistik om den svenska bruttonationalprodukten genom tiderna, mängden tillverkade saker, avfallsvolymer eller liknande.
Jag visste också att statistik sällan kan bära en hel förklaring. Därför valde jag att rikta mitt fokus på ordet “tillväxt” och undersöka hur det används i svenska språket genom historien för att se om det det säger om vår syn på ekonomi genom olika perioder. Att gräva i betydelsen av ordet gjorde det möjligt att hitta ett nytt sätt att förklara ett komplext ämne.
👉 Du kan läsa resultatet i essän “En kort introduktion till ekonomisk vardagssvenska.”
Inspiration: Bra förklaringar
Här är några exempel som jag träffat på under den senaste tiden på hur nya detaljer kan ändra perspektiv på ämnen jag funderat på.
Weekendavisen. Varje fredag adderar den danska morgontidningen nya perspektiv genom detaljerade resonemang om aktuella ämnen. Bara det faktum att man har en bilaga som bara handlar om idékritik och en annan som bara handlar om böcker tycker jag berikande! Ur helgens skörd: Varför är det så mycket får i bibeln? Varför attackerade Sverige budbäraren när en teolog beskrev hur Muslimska Brödrarskapet fått miljardbelopp av svenska staten? Vad händer på andra sidan en shitstorm i sociala kanaler?
Vanishing Half (roman). I centrum för Brit Bennets roman står ett par svarta tvillingsystrar vars hy är så ljus att de kan misstas för vita. I New Orleans skiljer slumpen dem åt, kontakten förloras och båda känner sig halva. Den ena lever ett vitt liv med en vit man, den andra ett svart liv med en svart man. De föddes med motsatta identiteter och så en dag korsas förstås kusinernas vägar. Läs en längre summering på mitt Instagram-konto.
John Oliver om Boeings problem. När en dörr på en av Alaska Airlines 737:or slets bort kort efter starten har mycket uppmärksamhet ägnats den detalj att några av bultarna som skulle hålla dörren på plats inte var ordentligt ditskruvade. I Last Week Tonight with John Oliver (HBO) förklarar Oliver att detaljen är ett tecken på något mycket större: en förändring i företagskulturen hos ett företag som alltid satte säkerhet före något annat. Se inslaget på YouTube.
Det var allt för idag! Vi hörs om några veckor, då med ett nytt råd och konkreta exempel!
/Per
Keep reading with a 7-day free trial
Subscribe to Per Förklarar to keep reading this post and get 7 days of free access to the full post archives.